Vad kan jag skriva om min pojkvän.. Finns inga ord men okejdå ;) lite onödig fakta:
Han heter Tayfur (vet nog alla..) och är 28 år, ganska kort precis som alla andra turkar. 
Han har ett speciellt leende som skulle kunna få vem som helst att smälta! Han är väldigt omtänksam av sig, han är en trogen muslim, skulle aldrig få för sig att ljuga eller gå bakom ryggen på någon. Han kan vara lite trög, haha, men har ett hjärta av guld! 
Han gillar lite rockig musik, och han älskar Jojo och Avril Laving (kan inte stava hennes namn). Han är väldigt bra på att laga mat och jag tror att han tycker om att städa tillochmed, hihi. 
Han jobbar som bartender på Royal Dragon här i Side men gillar inte turister, ungefär som alla andra turkar som jobbar i turist branchen. Han har bruna ögon och man måste kolla extra noga om man ska se pupillerna.

Och nu över till hur vi träffades!

Det hela började med att jag och en kompis (Mirre) åkte på semester till Alanya och efter det blev jag sugen på att söka jobb i Turkiet.. Egentligen är det en lång historia men man kan kortfatta det så..
Jag sökte och fick jobb ganska fort, dom ringde upp mig efter två dagar tror jag och en eller två veckor senare satt jag på flyget ner till Turkiet igen.. Denna gången skulle jag till Belek som jag aldrig hört talas om men det verkade bra tyckte jag och dessutom skulle jag ju få jobba med det jag älskar, att dansa och stå på scenen utomlands!

Jag började jobba och jag vet att jag såg honom dom första dagarna när jag höll i aerobic ute vid poolbaren där han jobbade. Det första jag la märke till va hans leende. Men dom första dagarna var jag så inne i mitt jobb och allt var nytt så jag hade inte ens en tanke på att ta en extra titt även fast jag hade det i tankarna, att killen med leendet måste jag se igen!
Efter några dagar när jag började komma in i jobbet så satt jag i lobbyn med några gäster och drack turkiskt kaffe och då kom han, det var han som serverade kaffet. Han log mot mig flera gånger och jag log såklart tillbaks, fast i smyg eftersom min chef hade sagt till oss i entertainer teamet att vi inte fick prata med personalen på hotellet.. Sen kom han tillbaks och jag ställde världens dummaste fråga ''why do you always smile? are you always happy?'' haha.. Dumma turist måste han ha tänkt.

Sen såg vi varandra lite då och då när vi jobbade och ibland åkte vi i samma buss till våra personal bostäder.
Sen tog det kanske 1 hel vecka utan att jag såg honom och jag blev nästan orolig att han hade slutat jobba på hotellet. Men icke... En dag stog jag och hade morgongymnastik med turisterna och just när vi gör dom fulaste rörelserna så går det förbi någon i svarta kostymbyxor och vit skjorta och säger ''hello baby'' och visst var det han! Jag har fått många hello babyn under mina vistelser utomlands och jag har aldrig riktigt tagit åt mig, men tro fan att jag gjorde det denna gången, jag lyste nog mer än solen, så glad var jag! Hela dagen var räddad kändes det som, bara av hans lilla hello baby, haha.

Det var väl då jag inte kunde slita blicken ifrån honom. Jag tror jag gick och bad om fanta minst 20 gånger om dagen om han stog i baren. Och om kvällarna jobbade han inne i hotellets disco och det gjorde varje kväll till en fest eftersom vi entertainers fick lov att vara inne på discot och få igång gästerna.
Vi hade dock  bara kollat på varandra och log alltid när vi mötte varandras blickar men egentligen ville jag bara skrika ut av glädje.. Jag var liksom kär utan att jag ens visste vad han hette.

Sen en kväll när jag slutade jobbet och skulle åka hem så stoppade han mig inne på discot och bad om mitt nummer och det fick han såklart. Vi skulle ha setts den natten och gått ut tillsammans men jag skrev att jag var så trött och att vi kunde ta det imorgon istället.. Fast jag egentligen bara inte vågade eftersom min chef sov i lägenheten bredvid mig och han hade förbjudit oss att träffa personalen..

Kvällen efter så visste jag att jag skulle träffa honom och jag var super nervös! Jag tog med mig Vladim till ett uteställe i närheten där vi bodde och bad han dricka lite öl med mig för att jag skulle lugna ner mig, haha. Sen ringde Tayfur vid ett tiden på natten och frågade vart han skulle komma och jag gick utanför och mötte upp honom, sen försvann Vladim så jag och Tayfur blev ensamma inne på discot.. Vi satt där och mest kollade på varandra och han tog min hand och drog upp mig på dansgolvet till en tryckare, mina ben skakade verkligen!
Sen fortsatte natten inne på discot och efter den natten så träffades vi i smyg i flera kvällar efter jobbet tills någon såg oss och skvallrade för cheferna. Det blev ett jävla liv och jag var nästan nära på att ge upp, men det var inte Tayfur och han fick mig att inse att kärleken slår allt.

Sen åkte jag hem till Sverige i tre veckor och han åkte hem till sin by och hälsade på sina föräldrar. Vi satt dygnet runt och skrev på msn och det var jätte jobbigt att inte få hålla om honom, även om vi bara träffats i ca tre veckor.. Sen åkte jag tillbaks till Turkiet och han kom såklart tillbaks till Belek för min skull och sen den dagen har allt varit som en saga, fast utan slut!

egentligen är hela storyn 1000 ggr längre men jag har valt att dela med mig av detta till er :)

Vi har upplevt mycket tillsammans och skapat många fina minnen. İdag bor vi tillsammans i Side och har det så bra som jag bara kunnat drömma om innan och snart kommer vårat lilla kärleksbarn till oss :)