Känns som jag vaknade upp i en mardröm imorse.. Kan ingen nypa mig i armen och så inser jag att jag sitter just nu och bloggar i drömmen om den hemska drömmen istället för att det ska vara på riktigt? Önsketänkande.

Vi har varit på sjukhuset och träffat dom som har hand om utlandsförsäkringarna här på mitt sjukhus. Vi ringde upp min försäkring och frågade vad som pågick och vad felet var eftersom sjukhuset fått mail om att min försäkring inte kan betala senast då jag låg inne på sjukhuset.

Sist jag låg inne så var det min doktor som erbjöd mig att stanna över natten ifall jag skulle få ont igen, för att hålla koll på mig hela natten ifall något skulle dra igång, och det kan man ju tycka låter väldigt bra. 
Sen är det så att man ska fylla i papper och ringa sin försäkring och berätta varför man ligger inne och det gjorde jag. Jag berättade att jag fått värkar och att vi åkte in och att jag fått dropp och att jag hade en liten infektion i urinblåsan och att jag fått tablett mot värken. Alltså precis som det var och ungefär ganska så lika som förra gången jag blev inlagd. Hon i andra änden i luren låter trevlig och säger att hon ska ringa tillbaks, och jag frågar även om min försäkring kommer att täcka kejsarsnitt/vanlig förlossning. Jag har gjort det jävligt tydligt för dom att jag inte kommer kunna flyga hem till Sverige. Hon svarar ''jaa, kan du inte flyga hem till Sverige så ska den nog täcka'' och hon ska även ta en titt på det. Sen lägger vi på och jag ringer upp dom efter någon timma och ber om referensnummret till personalen på försäkringsavdelningen här i Turkiet. Jag får ett referensnummer och hon nämner inget om att det är några problem så jag tog det som att allt gick lika bra som förra gången. Han som jobbar här i Turkiet sa att han skulle ringa Tayfurs telefon om det dök upp några problem. Han ringde aldrig. Så vi slappnade av och började prata om hur bra sjukhus vi har valt som tar emot försäkringar från utlandet.