Sakta men säkert
Börjar jag komma tillbaks till verkligheten, men det är fortfarande inte helt förståeligt för mig vad som har hänt.
Jag och belma kom tillbaks till Turkiet i torsdags efter en lång resa. Det har varit mycket att göra i Sverige men just nu känner jag för att bara få vara jag och göra mitt, därför fortsätter jag nu att blogga som vanligt om vardagen tills jag känner för att skriva av mig om pappa och hans tragiska bortgång. Vill ändå tacka för alla som har hört av sig och beklagat sig. Även ett stort tack för dom fina raderna i DD och Falu Kuriren!
Idag har jag iallafall varit effektiv i köket. Har bakat och lagat mat på en och samma gång! Och för första gången i min livs historia så lyckades jag med bullarna!! Stolt som tuppen ;)
För övrigt har vi haft riktigt oväder inatt och mer blir det nog i dagarna.
Snart kommer Tayfur hem från jobbet och då ska vi fika bullar, hehe ;) sen ska jag göra mig redo för en tjejkväll på Sunwing East tillsammans med Therese och Camilla, det nalkas show ikväll ;)
Hej!
Skönt att du kommit hem igen Sandra ... trots allt går livet vidare, även om man har svårt att förstå det när man är mitt i en kris. Mina ord i tidningarna visade verkligen vad din pappa betytt för mig och mina tjejer under en period i livet.
jag önskar dig och din famlij en fin höst
kram Inger